Line - Up Labradorer Kurs & Träning

Jag är nyss inkommen efter en timmes träning med hundarna. Jag har tillgång till suveräna marker här i Tingsryd. Precis utanför huset och det gör att det blir lite lättare att träna då eftersom jag i grunden är ganska lat...
Markerna består av bla hästhagar och 3 intilliggande stora slåttervallar som vardera är ca 100x200 meter. Mellan vallarna rinner det övervuxna diken. Arrendatorn här upplät villigt markerna för träning så länge jag inte var i hagarna som hästarna går i just då. Självklart, förstås ! Dock är alla markägare / arrendatorer inte lika villiga till att upplåta marker för träning. Stället jag bodde på innan fick man inte träna sina hundar på men markägaren / arrendatorn tyckte man skulle ställa upp med sina hundar på jakterna.. Märkligt resonemang...
Nåväl, jag håller just nu på att påminna hundarna vikten av raka, långa linjetag oavsett diken och andra hinder. Jag tyckte att dom hade tappat lite " linje " helt enkelt. Rakt över dikena går det bra, snett över är det lite värre...
Vidare tränar jag långa sidoförflyttningar, också över diken. Jag vill ju gärna att mina hundar ska gå att dirigeras med enbart muntliga kommandon och jag ser att det sitter bättre och bättre. Hur många gånger har man inte varit med om att hunden inte kan se dig under en dirigering ?! Vass, högt gräs, sly i vägen osv. Du vet var hunden är men hunden kan inte se dig. Då vill jag fortfarande, hjälpligt, kunna styra hunden med hjälp av rösten.
Kul förresten att intresset för dom öppna träningarna är så stort.
Nu har Nadja, dottern i huset, bakat mockarutor och gjort te´åt oss. Kanon !
Ha det bra!

Lördagen 23 sept ( nu på lördag ) hålls en öppen träning i Tingsryd.
Kontakta mig vid intresse. Mail : [email protected]

I morgon, lördag, börjar jag med öppna träningar på alla nivåer. Dessa träningar kommer att hållas varannan lördag eller enligt annan överenskommelse.
Ni som ev är intresserade kontaktar mig via mail eller så ringer ni 0702-751293.
Då jag inte tar så många ekipage varje gång så kommer träningen individanpassas i så hög grad som möjligt med vissa undantag.
Vi håller till i trakten kring Tingsryd / Växjö,småland.

Ja, frågan är mer än berättigad tycker jag.
Jag var för någon vecka sedan på Segerstad Lantbruksskola. ( tror jag det heter ).
Där har dom även en gymnasieinriktning på bara hund. Kul ! Massor med unga tjejer och killar med stort hundintresse och flera av dom hade spaniel & retriever. Jag var där en hel dag och höll föreläsning om och demonstrerade jakt med spaniel och retriever. Mycket givande och roande.
När jag sedan tipsade om SSRK och dess kursverksamhet så såg dom helt frågande ut...dom visste knappt att vi fanns !
Alltså, finns det någon klubb ansluten till SKK som är så dålig på att ta hand om ungdomar som SSRK är ? Ja, det finns det säkert men är det nåt att skylla på ?!
Åker man ut på jaktproven så ser man väldigt sällan ungdomar ( under 20 år ) som startar sina hundar.
Varför ?
Har dom inte åldern inne ? Har dom inget körkort ? ( nä, klart att dom inte har i alla fall ) Har dom inte tillräckligt med pengar ? ( nä, klart dom inte har )
Har dom inte intresset ?
Eller har dom inte fått chansen helt enkelt ?!
Finns det över huvud taget något intresse av en väl fungerande ungdomsverksamhet ?
Måste man vara en vuxen med stabil ekonomi, två bilar i hushållet, goda kontakter och redan duktiga hundar och en väldigt förstående, eller ännu hellre, redan hundintresserad sambo för att få deltaga och vara med i SSRK ? På utställningssidan har man iaf kommit en bit på väg med " barn med hund " och " juniorhandling " men vad gör vi på jaktsidan ?
Ingenting, eller...!?
Jag vidareutvecklar gärna mina tankar angående detta men bara om intresset finns. Ge mig kommentarer !

Ville bara tacka för alla gratulationerna till förlovningen. Det värmer... En förlovning på en mysig restaurang med månens ljus glittrandes i Medelhavet...kan ju göra nästan vem som helst religiös !
Om den lyckliga är någon ni känner ? Nä, knappast. Såvida ni inte känner en vacker spanjorska som lystrar till namnet Imma och som INTE är speciellt intresserad av hundar.. ; ))
Jag var i östergötland hos min goda vän Bitte och fiskade kräftor för ett par dagar sedan. Tack för kräftorna förresten, Bitte. Å för det goda sällskapet !
Nåväl, där fick jag höra att Gry ( Searover Willing Gry ) var anmäld till Skedhultsprovet men aldrig kom till start. Det var den ena versionen..den andra versionen sade att Gry uppvisade ett flyktbeteende och därför inte kunde genomföra provet... Get a life !!
Jodå, vi startade. Tyvärr så totalmissade hon sina markeringar och kunde kanske varit mer skärpt på sin vattendirigering så resultatet blev en mager 3a. Ökl.
Gry är nästan blind på sitt ena öga pga en fysisk skada hon ådrog sig i 1-årsåldern. Det gör att hon i vissa lägen när hon inte ser riktigt ordentligt kan skygga vid plötsliga rörelser ovanför hennes huvud.
Hon har också ibland, i vissa lägen, svårt med avståndsbedömningen på markeringar. Jag tycker dock att hon har lärt sig att kompensera den här bristen på ett bra sätt men ibland så lyckas hon tyvärr inte.
Bara ett litet klargörande, som sagt..!
Återkommer snart. Ha det bra.

Bloggen har legat nere ett tag som ni säkert har märkt ! Jag har haft en del annat för mig...som att ha varit ett par veckor i en liten by en timmes färd norr om Barcelona. Sant Pol de Mar hette byn. En fantastiskt fin by placerad alldeles vid havet. Vi bodde 50 meter från stranden... ; ))
Vad jag gjorde där ? Förlovade mig bland annat...; )) Ibland tar sig livet märkliga vändningar...
Nu är man dock åter tillbaks i vardagen men jag ska berätta mer snart !
Ha det, vänner !

Jag vill önska alla bloggens läsare en riktigt trevlig midsommarhelg !
Sen sist har jag dömt SSRKs unghundsderby, varit på Searoverträff och jublat åt Sveriges framgångar...
Jag återkommer med personliga reflektioner angående detta när jag får lite mer tid.
Jag vill ändå nu säga grattis till Calle Ahlsten med sin Searoverhund som vann unghundsderbyt såväl som Searoverträffen, tack till Lena, Anki, Bettan med stab som arrangerade ett lysande derby och en trevlig kennelträff.
Tack till Gry ( Searover Willing Gry ) som var på vinnarhumör och lät mig stå med äran delat med Cinna Wiberg på kennelträffen...klassen var ökl.
Lena, jag håller med...jag har en juvel !!

Jag har sagt det förut och jag måste säga det igen ; jag har nog världens bästa grannar ! Jag har varit lite krasslig nån dag och när jag så småningom tog mig upp ur sängen och ut i det fina vädret så tog det bara ett par minuter innan grannen till höger ( Lotta..hon med sonen som ska pottränas snart, ni vet.. ) kom över med en dukad frukostbricka ! Hon bjöd senare även på lunch...!!
Framåt eftermiddagen satt vi alla och drack kaffe i skuggan och då hade även grannarna till vänster anslutit. Bullerbyn består av 3 hus med mitt i mitten ( bra läge ! ) Jag beklagade mig något ytterst lite över mitt höga gräs  varpå Micke ( vänstergrannen ) helt plötsligt försvann för att 20 minuter senare återigen dyka upp med en åkgräsklippare modell större på ett släp. En kvart senare hade jag helt plötsligt en gräsmatta igen.. Med såna grannar är det lätt att trivas !! En grillfest med inbjudna grannar kommer allt närmare !
Nu till lite hundträning, närmare bestämt med valpar i 5 månadersåldern.
Jag har tidigare sagt att jag tycker det är viktigt att knyta ett så starkt socialt band som möjligt med valpen och det står jag fortfarande fast vid.
Minst lika viktigt tycker jag det är att inte överträna valparna. Att lära dom och vänja dom vid att kunna vara ensamma eller att tillbringa mycket tid i hundgård eller liknande. Jag har ju förmånen att ha flera hundar så riktigt helt ensamma blir aldrig valparna. Dom är ju trots allt flockdjur, våra hundar.
Jag vill inte skapa några förväntningar hos mina valpar när dom är unga. Jag ska ta några exempel på vad jag anser kan skapa en förväntan hos en valp ;
en så elementär sak att den lilla valpen måste sitta på kommando innan den får mat kan faktiskt skapa en förväntan. " Sitt så får du mat ", alltså en form av förväntan. Sätt istället bara ner maten utan att ge några kommandon innan. Så länge valpen inte hoppar och far som en galning så tycker jag det är det bästa.
När jag vill lära min valp att sitta så ska den göra det för att jag VILL det och den ska inte nödvändigtvis behöva ha en belöning för att sitta. Belöningen den får är min uppskattning och mitt beröm...och någon enstaka gång kanske en godisbit men aldrig en hel skål full med mat.
Att valpen ska sitta innan den får gå ut genom dörren kan också skapa en förväntan. Varför ska den sitta innan den får gå ut ? För att man förstärker sitt " ledarskap " ? Jag tror knappast det.. Istället kan man få en valp som helt plötsigt sitter framför en stängd dörr och gnäller...och det vill jag INTE att den ska göra. Ja men den kanske är kissnödig ? Kissa då hellre på golvet men gnäller gör du inte valp !
Valpen ska regelbundet ha mat 3 ggr om dagen ( eller i vissa fall mer ) men måste den ha det på exakta klockslag eller precis när man kommer hem eller vid någon annan regelbundenhet ? Man kanske till slut får valpar och / eller unghundar som börjar föra ett herrans oväsen bara för att klockan slår 07.00 och man råkar vända på sig i sängen ( om dom nu överhuvud taget måste vara inomhus ) och det vill jag INTE !
Man " tränar " passivitet med valpen under tiden man gör nåt med sina vuxna hundar. Kräver att dom i alltför tidig ålder ska kunna sitta lugna och tysta under en längre tid och se andra hundar i arbete...kan skapa en förväntan så att valpen till slut börjar pipa och det vill jag heller INTE ! Låt gärna den unga hunden vara med en kort stund bara för att få känna på miljön lite men ta inte med den under en träning en längre tid innan den börjar bli mentalt mogen för det...
Över huvud taget...överaktivera inte valparna för då kan ni skapa en förväntan mot er själva som person och den unga hunden kanske börjar gnälla av förväntan så fort ni bara är i närheten av valpen. Den är ju van vid att så fort jag är med min matte / husse så händer det något kul. Gör det inte det så blir jag gnällig...
Det ska vara en ynnest för en hund att vara med sin ägare, istället för en självklarhet !
Förstår ni vart jag vill komma ? Många håller ju naturligtvis inte med om allt det här och det begär jag inte men tänk er för så ni inte skapar en massa onödiga förväntningar innan den unga hunden är så mogen så den kan hantera dom. Risken kan då vara stor att man får hundar som inte kan vara tysta. Man kanske i värsta fall har gjort en " tyst " hund gnällig...och det vill vi ju INTE, eller hur !?
Hänger ni med ? Hur gör ni eller tänker ni själva ? Kommentarer mottages tacksamt.
Lev väl i sommarvärmen !

Av förekommen anledning så känner jag att jag måste blogga lite igen...
Först något personligt ;
det förekommer mycket " skitsnack " i hundvärlden såsom i dom flesta världar. Man är väl lite till mans delaktig i och sprider detta snack vidare med , ibland , illa dold skadeglädje.
Ibland tar dock detta " skitsnack " oanade proportioner och kan då gå över till rent förtal av olika människor. Då är det inte längre vanligt " skitsnack " utan börjar mer likna just rent förtal och trakasserier. Snudd på straffbart faktiskt. Detta är ju förstås väldigt tråkigt och har väl knappast något med våra hundar och hundträning att göra.
Varför skriver jag då detta ? Jo, jag har själv blivit utsatt för en viss ryktesspridning. Ingen rök utan eld dock men när man får höra rena osanningar om sig själv så börjar man ju undra. Vad är man ute efter ? Vad är det som gör att någons annans liv kan vara så intressant att diskutera och kommentera ? Förmodligen så har man ett ganska fattigt liv själv som är både slätstruket och ointressant !
Jag tänker förstås inte kommentera ryktena som går, inte än i alla fall, men en sak måste jag få säga ; om dom som snackar mest istället skulle lägga den tiden på att träna sina hundar så skulle dom förmodligen ha några av sveriges bästa jyckar...ta åt er ni som känner er träffade ! Ni som verkligen är intresserade av vad jag har för mig osv, kontakta mig så ska jag mer än gärna tala om hur läget ligger.
Till sist ; jag har en gammal vän som alltid sa till mig så här..." Hellre omtalad och baktalad än inte talad om alls ". Jag vet inte riktigt om jag håller med längre...
Till allra sist..tack alla ni kursare, uppfödare,träningsgrupper etc som jag har haft förmånen att instruera så här långt i år ! Ni ger mig så mycket inspiration och glädje och jag tackar er även för att ni " lånar ut " era hundar till mig så att jag blir ännu bättre på att  " läsa hund " än vad jag redan är ! : )
Dax för lite fotboll nu men jag återkommer !

Som ni märker så har jag inte bloggat på ett tag nu. Annat har kommit emellan, jag ska skärpa mig.
Efter mycket övervägande så har jag kommit fram till att  - om jag hittar en bra köpare - sälja både Dog ( som hela tiden vart kvar, en underbar liten hane ) och min lilla ögonsten Tippen. Det är ändrade förhållande och tiden som helt enkelt inte räcker till. Inget lätt beslut men i alla fall...ibland får man inse sin egen begränsning ni vet..
Seriösa intressanter ombeds kontakta mig. Fullständiga adressuppgifter hittar ni på www.line-up.se
Valparna är födda 3 januari och oerhört följsamma och trevliga. Rumsrena och kommer på inkallning, såklart.  :))

 Ibland undrar man om nån läser bloggen...orkar läsa all text helt enkelt..
Hur som helst, jag tycker det är roligare att skriva än att läsa så om ni vill - håll till godo !
1:a maj var lite speciell för mig i år. Jag hade min första valpträff från min egna uppfödning. 6 stycken valpar och förare ( av totalt 9 st. ) mötte upp. Jag tackar er som kom allra ödmjukast...
Mitt syfte med träffen den här gången var att, förutom träffa er allihopa igen, titta lite hur valparna har utvecklats, om dom fortfarande håller samma jämnhet och vad det är för individer egentligen. Jag ville även kolla lite om dom hade en vilja att finna och apportera det dom fann, vad dom hade för kontakt med sin förare och vad dom har för attityd mot sin omgivning.
Jag är helt igenom positiv till vad jag såg ! Dom är lätta att få kontakt med, dom har en stor vilja att arbeta och apportera det dom hittar och dom har kombinationen förarmjukhet - stor jaktlust.
Precis som jag ville ha det ! En del av valparna visade en stor attityd och som jag sa till er ; visa då en attityd tillbaks !
Jag ska inte här precisera exakt vad vi gjorde för övningar men fokus låg på minne, viljan att finna och på att kunna koncentrera sig. Det kändes som det låg på en lagom nivå med tanke på deras ringa ålder. Jag fick dom svar jag ville ha och jag hoppas även att mina valpköpare fick svar på sina funderingar.
Kom ihåg alla ; det handlar om lite känsla och att visa en attityd mot valpen som den inte kan missförstå.
Och glöm aldrig bort, hur mycket ni än älskar den lilla, det är en hund och ingen leksak eller gosedjur !

I skrivandets stund så sitter jag och avnjuter en väldigt god soppa och ni som känner mig vet ju att jag är road av matlagning...men skam till sägandes måste jag erkänna att jag inte gjort soppan själv...
Det är faktiskt en färdig soppa från Kelda, Thaisoppa. Man bara värmer den... ; (( Vill man sen att den ska bli ännu godare så lägger man i lite avocado, några räkor, strimlad purjo och dito basilika och vips ! Kanongott ! Som ett litet tips bara...

Tidigare idag, nyss hemkommen från jobbet, så sprang Tippen ( min valp ) omkring och lekte med grannens 2 veckor äldre valp, Minna. Dom hade nåt i munnen båda två...jag kallade på Tippen och ville gärna ta del av vad hon apporterade på den här gången...det var vitt och lite brunt och kletigt. När jag fick det i handen insåg jag vad det var...en blöja med tillhörande innehåll från grannpojken Elliott !
Ja ni vet, med ett ytterst ansträngt tack till valpen och med ett falskt, påklistrat leende på läpparna..duktig lilla valp ?!
Så imorgon börjar toaletträningen med Elliott, Lotta ! Bara säg till så kommer jag.

Nyss inkommen efter en blöt träning. Regnet öste ner och det insåg jag inte förräns jag redan var dyblöt...
Först lite träning med Tippen ( valpen ). Inkallningsövningar med små störningar och sedan lite koppelträning. Störningarna bestod av att hon fick sitta och titta på ett par fasaner som bråkade i trädgården och när hon verkade tillräckligt sugen på att springa dit så gick jag ifrån henne 20 meter och kallade in. Hon kom rakt in i mina händer och jag belönade henne med en liten godbit. Anledningen till att jag vill att hon ska springa rakt in till mina händer ( mellan knäna ) är att jag vill att hon ska fatta att det är dit jag vill att hon ska komma sen när hon har en apport i munnen. På så vis kommer jag inte att få några avlämningsproblem. Det är så lätt...
Koppelträningen är om möjligt ännu enklare...ju mer hon stretar i kopplet desto mer drar jag åt andra hållet och när hon kommer upp vid sidan så belönar jag henne. Inte så mycket lock och pock, alltså..
Jag visar henne var jag vill ha henne snarare än lär henne ! Enkelt och effektivt.
Dom vuxna hundarna...jag gick rakt fram på ett stort fält och hade dom under kommando " hopp & lek ".
Ungefär var 30:e meter satte jag en käpp och gömde en tennisboll ( det blev 4 käppar ) och efter ca 150 meter kallade jag in dom och visade dom att här lägger jag dummisar, 6 stycken.
Sedan vände jag om och gick rakt tillbaks till början och skickade Gry ( Searover Willing Gry ) på ett linjetag. Eftersom hon inte uppmärksammat käpparna och bollarna, som låg ca 20 meter vid sidan om den tänkta linjen, så toksprang hon ut och tog en dummie.
Därefter skickade jag Dis ( Viltvårdarns Dis ) som suttit och tittat på var Gry hittade sin dummie och började också tokspringa - dock med en stor skillnad - , när hon var mitt emot första käppen blåste jag stopp och vinklade henne vänster och kommenderade närsök. Lite konfunderad blev hon allt men efter lite övertalning så sökte hon riktigt bra bland grästuvorna och hittade så småningom bollen.
Därefter var det Trazans ( Mincer´s Harley ) tur och han ville såklart dit Dis hade hittat en boll men jag kommenderade honom ut och då förstod han att det var linjetagen som gällde...
Sedan var det Grys tur igen och hon ville såklart till linjetagen men henne vinklade jag vänster vid andra käppen och kommenderade närsök...osv..ja, ni förstår säkert.
Hela övningen tog ca 20 minuter och då hade hundarna fått två apporter var. Ett linjetag och ett närsök.
Lagom träning..
Nu ska jag planera ihop en liten middagsmeny för morgondagen, jag har fått ett erbjudande jag inte kan tacka nej till... ; ))
Må väl !

Idag har det varit en härlig dag. Äntligen lite vårvärme, vi satt tom ute och åt. Lövsångarna har börjat sjunga också och då ÄR det vår.
Helgen ska bli intressant. Jag ska själv gå på kurs med två engelsmän. Platsen är Naddö i östergötland där Bitte Sjöblom i vanlig ordning är med och arrangerar och så generöst ställer upp med både hus och marker. Den kvinnan är underbar, att hon bara orkar ha så många järn i elden hela tiden...
Jag känner att jag behöver uppdatera mig lite, få lite inspiration och lite nya träningstips. Förhoppningsvis kommer det även gagna mina kursare längre fram.
Efter en redan intensiv kursvår och en tid med en ganska besvärlig personlig situation så ska det verkligen bli skönt  att få allting " serverat ".
Jag kommer även att träffa min valpköpare David Taylor och hans fru Johanna. Dom åker ändå från Stockholm och ska gå med på kursen utan hund och se och lära. Det kallar jag ambitiösa valpköpare !
Roligt för David också som är från Irland och inte kommer att ha några problem med språket.
Deras lilla Lucy ( LineUp go for eyewipe ) är en härligt pigg tik och jag ser fram emot att så småningom se David föra fram henne till....ja, jag ska inte säga vad David har för mål...Högt ställt är det i alla fall !
Rapport från helgen kommer på söndag.
Ha en trevlig helg, alla !

Ja, det var jag som fyllde år...19 april. Hur mycket ? 41 men känner och beter mig som en våryster hingst...den bjuder jag på ! ; )

Angående påskhelgen och dess hundar och förare...
Tack Annelie på kennel Flatterhaft för att du år efter år ger oss förtroendet att komma tillbaks. Tack för att du är en så god vän...
Hundarna och förarna ; vi såg hundar som var lugna och tysta och med en bra attityd till sitt arbete. Förarna behöver drillas mera men även dom har en ba inställning till jakten. Hoppas vi gav dom en bra början...
Tomas Söderström och ditt gäng på Claestorp ; tro mer på era hundar, var mer noga med detaljerna och låt inte era hundar knalla, Tomas... ; )) Kul att skjuta va ?! Tack för att jag fick komma.
Maria Sundberg på Stjärnhov och dina träningskompisar ; ge era hundar mer spelrum ( inte alla ), träna mer inkallning, även ni ska tro mer på era unga hundar mer och fundera på SÅÅÅ och JA. Annars måste jag säga att ni för era hundar på ett föredömligt sätt, ni känner dom väl och utnyttjar styrkan och tar hänsyn till svagheter på ett bra sätt. Med sådana träningsmarker förstår jag att ni får fram bra hundar. Var rädd om dem !
Åsa & Asta...tack för en omtumlande och intensiv upplevelse. Nästa gång hoppas jag på att kunna stanna lite längre. Och du Åsa, ett till räcker ! Nöj dig med det du...! ; ))

Idag var Camilla och jag ute och tränade dom vuxna hundarna. Lååånga linjetag med störningar från apportkastaren vid sidan om. Sedan skick mot dom gamla linjetagen för att bryta av med låånga sidoförflyttningar till höger respektive vänster, återigen med hjälp av apportkastaren. Vi försöker träna hundarna att enbart med hjälp av muntliga kommandon ( SÅÅÅ till höger och JA till vänster ) förflytta dom sidledes. Jag tror att man kan ha stor nytta av att kunna dirigera sina hundar enbart med hjälp av rösten.
Efter vissa korrigeringar så fungerade det tillfredsställande.
När vi var mitt uppe i träningen så kom det helt plötsligt en lite shettis ( ponny ) travandes....
Alltså, dessa hästar ! Förb....kreatur !!
Jag börjar tro att dom förföljer mig ( se tidigare blogg ) och jag känner mig lite som Hurley i " Lost ".
Ni vet, låtsaskompisar som bara dyker upp...och stör ! Ja ja, ni som följer Lost förstår vad jag menar.
Snabbt in med hundarna i bilen för att påbörja ponnyjakten. Den sprang på en större väg och vi ville göra en insats så den inte blev påkörd.
Efter en mindre jakt och lock med ammoburken till apportkastaren ( skulle låta lite som en liten hink med havre ) så kunde vi till slut koppla kreaturet med ett alldeles för kort retrieverkoppel.
Det visade sig vara en hingst med ystra vårkänslor och hormonerna sprittandes i kroppen. Jag fattade ju läget direkt men Camilla svor så både vårkänslor och hormoner försvann hos både mig och hästen...
Nån timme och ett par kilometer senare hade vi frågat oss fram vart hästen hörde hemma och kunde sedan ställa den i en box i ett litet stall. Ingen hemma så jag skrev ett litet meddelande och för bara en liten stund sen så ringde en tacksam tjej och tackade för hjälpen. Hon bjöd även in mig på en öl eller två om jag hade vägarna förbi så det får man ju snart ha...på tal om vårkänslor och hormoner..ha ha...