Line - Up Labradorer Kurs & Träning

Det tog ett par dagar men nu har helgens intryck landat och slagit sig till ro.
Efter en helg med Guy Bennet och framför allt Paul Bates så har, återigen, träningen med egna hundar fått sig en ordentlig knuff framåt.
Jag har under årens lopp varit i kontakt med en del engelsmän och börjar förstå deras träningssätt och, framför allt, deras syn på hundar och hundträning. Det finns säkert en hel del " mindre bra " britter men dom hittar knappast till Sverige eftersom vi här hemma blir allt bättre på att träna våra hundar och vi bjuder således inte hit " kreti & pleti "... Nog om det nu !
Jag hade förmånen att tillbringa två underbara dagar tillsammans med Paul Bates. En väldigt sympatisk engelsman i 60 - årsåldern med glimten i ögat och en, tror jag, ganska typisk engelsk humor.
En sak skiljde sig dock från dom andra jag träffat...han var smärtsamt ärlig och rak i sin kritik mot framförallt förarna men även mot hundarna. Dom flesta tog det precis som det var meningen, dock inte alla...
Vi snackar förarträning på en väldigt hög nivå ! Vi pendlade alla mellan succe´och fiasko hela helgen och fick verkligen höra det från Paul, dock på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Efter varje övning frågade han först vad vi tyckte om vårat sätt att föra hund på. Svaren blev ofta ganska typiskt svenskt... " ja, det var väl bra, hyfsat eller ja, jag är ganska nöjd... " Ibland men sällan var vi och Paul överens..sen kom käftsmällen ! Eller även ibland bättre kritik från Paul än vi gav oss själva. Det som skiljer är framförallt förståelsen VARFÖR hunden jobbar på ett visst sätt beroende på terräng, vind och andra yttre faktorer.
Här är vi fortfarande långt efter dom bästa britterna.
Jag tänker inte gå in på övningarna vi gjorde. Vi tränar ganska likt, den stora skillnaden är att medans vi fokuserar på ATT dummisen kommer hem så tittar dom mer på HUR den kommer hem ! Vi vill gärna ATT hunden tar sig ut till dummisen, dom tittar på HUR den gör det. Dom skickar sina hundar med ETT kommando på ett linjetag och förväntar sig att hunden springer åtminstone 100 meter innan den börjar fråga, vi är bara glada över att över huvud taget få ut våra hundar 100 meter någorlunda rakt och med ett antal kommandon..
Timing och små detaljer...jag känner igen det men behöver påminnas. Hur man skickar, med vilka kommandon, hur man ställer upp hunden osv... och till sist, jycken är ingen leksak eller ett gosedjur utan just - en hund !
Jag skulle kunna skriva så mycket mer om träningen i sig men jag kanske återkommer eller refererar till helgen längre fram i min blogg.
Bara några ord om våra egna hundar som gick kursen...
Jag gick i gruppen öppenklasshundar och jag tycker att hundarnas färdigheter ofta var på en alldeles för låg nivå för den här klassen. Vi missar så oerhört mycket i våran " basic " träning så det ibland blev riktigt pinsamt. Vidare så tycker jag inte att våra hundar ska behöva " ta slut " i den omfattningen dom gjorde.
Hur tränar vi egentligen ? Mycket apporter på kort tid eller lång tid med få apporter ? Jag ställer frågan...och skickar den gärna vidare !
För mycket B - provsträning kanske ?
Kanske vi borde vara mer noga med elementära saker som inkallning, stoppsignaler, höger & vänster etc..
Stadgan var bra men eftersom hälften av hundarna somnade efter en halv dag så kanske det är mer ett bekymmer än vad det är bra ?! Jag sticker ut hakan lite nu...mycket gäller även min egna hund som både då och nu var relativt olydig men hon tog i alla fall inte slut och det visade sig löna sig i slutänden.. ; )
Återigen stort tack till östergötland med Bitte & Gabriella i spetsen, tack till alla funktionärer och tack till mina medkursare som till slut lät mig vinna..ha ha...
Paul, den dagen jag behöver en " bestman " så skickar jag efter dig ! Ska bara hitta nån att gifta mig med först !